Ma weekend
Min weekend började med att jag var med Sofia sen åkte jag hem. Skulle ut men de blev ändrade planer. (Mest för att det fanns ingenstans att gå) whe de fu har alla dancehallställen tagit vägen?
Fattar inte ens varför jag skrev om fredagen då det var helt värdelöst, synd att ni redan läst det.
Lördagen däremot. Vaknar (hold on..) klockan tre! haha shiiit. Fett sent I know.
Kliver upp ur sängen gör massa shit sen åker jag till Tyresö där jag ska stå i baren och servera folk. Tänker inte kalla det bartender för jag vet fan inte ens vad det är i en redbull vodka.
Om jag sammanfattar hur detta uppdrag blev mitt är det så att en kvinna som är medlem på gymmet där jag jobbar tyckte jag var bra och frågae om jag ville ställa upp och servera på hennes mans födelsedags fest. Jag sa ja. Back on track nu.
Där står jag i Tyresö och ser ett stort gäng medelålders med cowboyhattar. Dom ska jag med, haha.
Kan ju lägga till att det är fan ingen fucking åldersgrupp som kan festa som medelålders kan. Dom är fan sjuka i huvudet när dom väl gåt loss. Har aldrig serverat så mycket jävla sprit (detta kan också bero på att jag aldrig har serverat sprit överhuvudtaget..) Dom tog bodyshots och hela köret, lapdance, stod på bardisken. You name it.
Slutar klockan halv två.
Då bestämmer jag mig för att dra vidare dit jag vill åka. Vilket är en dancehallklubb någonstans i Globen där Ashman vänder skivor.
Nu byter jag ämne. Att gå på dancehallklubbar är fan en konst för sig. Kan du inte säga nej kan du lika gärna inte gå dit alltså. Alltså man behöver inte ens vara snygg för att bli behandlad på det här viset. En gång när jag går från mitten av dansgolvet (observera mitten, alltså inte tvärsöver hela klubben ens) till baren hinner jag bli uppraggad/"du är fin vill du dansa blablalabbalabba av fyra personer, detta är alltså inom loppet av en minut. Vilket kan vara ganska jobbigt ibland när man bara vill ut och dansa. Men egentligen bryr jag mig inte, jag kan säga nej.
Vilket får mig att byta ämne igen.
Nej jag kanske ljuger. Kan jag verkligen säga nej? En kille på den här klubben vill ha mitt nummer, jag säger okej och ger han mitt gamla nummer. För att jag inte vill att han ska ha mitt nya, för att han är jobbig. Jag säger att försöker han ringa nu kommer han ändå inte komma fram för min mobil ligger i väskan avstängd. Nuff bout that.
Jag och Evelina går ut från klubben, och blir försenade med en halvtimme p.g.a att Evelina är full. När vi kommer till tunnelbanan står han där. Han åker med oss, ser att min mobil är på och frågar
"Aha your phone is on, can *I call you now?"
Vilket jag svarar "No its just on for a minute cuz i wanna check something, but its gonna go off soon"
Gå av med Evelina vid TC där jag ser att det är 45 minuter kvar tills hennes tub går, varav vi åkte in till TC på alviktuben. Jag säger till Evelina, klara dig själv nu. Fuck it jag åker hem.
Snabbt springer jag på tuben igen och tro på fan springer den fucking killen efter mig, sätter sig brevid mig och börja fråga varför jag har gett han fel nummer. Varav jag inte orkar play it nice länge så jag säger "Cuz I dont want you to have my number".
Nu åker den här killen tub med mig till Alvik, jag pratar i telefon hela vägen. Han får sitta där bäst han vill. I Alvik hoppar han av, går med mig dit jag ska. Nu börjar jag bli arg, alltså på riktigt. Det är ett fucking nummer! Vad är jag, gud eller? NEJ!
"Can I pls get your number"
"No I dont want to give you my number"
"But I wanna get to know you"
"I have a boyfriend, stop asking me and go home"
"But I just wanna know you as a friend"
"I dont want to be your friend"
"I like you, you are stubborn"
"Yeah am fucking stubborn, now leave me the fuck alone"
Såhär fortsätter det ändå tills vi når min port i Alvik, MIN FUCKING PORT!
Då jag säger
"There is no fucking way you are entering this door with me, now go home"
"Will you slap me if i kiss you now?"
"Oh wont slap you, I will fucking hit you with this one (*se bild)
"Slap me Amanda, I wanna feel pain"
Varpå jag slapar han och går in i porten.
Den här ringen
Alltså va? säger jag bara. Jag kan också erkänna att han fan fick mitt nummer också, nu ska jag byta nummer. Någonstans i tummultet kände jag bara, Ah men han kan väl få mitt fucking nummer, kan han bara lämna mig ifred, klockan är fem. Jag.. pallar.. inte..
Jävla skit, jag hade ett bra nummer.
Fattar inte ens varför jag skrev om fredagen då det var helt värdelöst, synd att ni redan läst det.
Lördagen däremot. Vaknar (hold on..) klockan tre! haha shiiit. Fett sent I know.
Kliver upp ur sängen gör massa shit sen åker jag till Tyresö där jag ska stå i baren och servera folk. Tänker inte kalla det bartender för jag vet fan inte ens vad det är i en redbull vodka.
Om jag sammanfattar hur detta uppdrag blev mitt är det så att en kvinna som är medlem på gymmet där jag jobbar tyckte jag var bra och frågae om jag ville ställa upp och servera på hennes mans födelsedags fest. Jag sa ja. Back on track nu.
Där står jag i Tyresö och ser ett stort gäng medelålders med cowboyhattar. Dom ska jag med, haha.
Kan ju lägga till att det är fan ingen fucking åldersgrupp som kan festa som medelålders kan. Dom är fan sjuka i huvudet när dom väl gåt loss. Har aldrig serverat så mycket jävla sprit (detta kan också bero på att jag aldrig har serverat sprit överhuvudtaget..) Dom tog bodyshots och hela köret, lapdance, stod på bardisken. You name it.
Slutar klockan halv två.
Då bestämmer jag mig för att dra vidare dit jag vill åka. Vilket är en dancehallklubb någonstans i Globen där Ashman vänder skivor.
Nu byter jag ämne. Att gå på dancehallklubbar är fan en konst för sig. Kan du inte säga nej kan du lika gärna inte gå dit alltså. Alltså man behöver inte ens vara snygg för att bli behandlad på det här viset. En gång när jag går från mitten av dansgolvet (observera mitten, alltså inte tvärsöver hela klubben ens) till baren hinner jag bli uppraggad/"du är fin vill du dansa blablalabbalabba av fyra personer, detta är alltså inom loppet av en minut. Vilket kan vara ganska jobbigt ibland när man bara vill ut och dansa. Men egentligen bryr jag mig inte, jag kan säga nej.
Vilket får mig att byta ämne igen.
Nej jag kanske ljuger. Kan jag verkligen säga nej? En kille på den här klubben vill ha mitt nummer, jag säger okej och ger han mitt gamla nummer. För att jag inte vill att han ska ha mitt nya, för att han är jobbig. Jag säger att försöker han ringa nu kommer han ändå inte komma fram för min mobil ligger i väskan avstängd. Nuff bout that.
Jag och Evelina går ut från klubben, och blir försenade med en halvtimme p.g.a att Evelina är full. När vi kommer till tunnelbanan står han där. Han åker med oss, ser att min mobil är på och frågar
"Aha your phone is on, can *I call you now?"
Vilket jag svarar "No its just on for a minute cuz i wanna check something, but its gonna go off soon"
Gå av med Evelina vid TC där jag ser att det är 45 minuter kvar tills hennes tub går, varav vi åkte in till TC på alviktuben. Jag säger till Evelina, klara dig själv nu. Fuck it jag åker hem.
Snabbt springer jag på tuben igen och tro på fan springer den fucking killen efter mig, sätter sig brevid mig och börja fråga varför jag har gett han fel nummer. Varav jag inte orkar play it nice länge så jag säger "Cuz I dont want you to have my number".
Nu åker den här killen tub med mig till Alvik, jag pratar i telefon hela vägen. Han får sitta där bäst han vill. I Alvik hoppar han av, går med mig dit jag ska. Nu börjar jag bli arg, alltså på riktigt. Det är ett fucking nummer! Vad är jag, gud eller? NEJ!
"Can I pls get your number"
"No I dont want to give you my number"
"But I wanna get to know you"
"I have a boyfriend, stop asking me and go home"
"But I just wanna know you as a friend"
"I dont want to be your friend"
"I like you, you are stubborn"
"Yeah am fucking stubborn, now leave me the fuck alone"
Såhär fortsätter det ändå tills vi når min port i Alvik, MIN FUCKING PORT!
Då jag säger
"There is no fucking way you are entering this door with me, now go home"
"Will you slap me if i kiss you now?"
"Oh wont slap you, I will fucking hit you with this one (*se bild)
"Slap me Amanda, I wanna feel pain"
Varpå jag slapar han och går in i porten.
Den här ringen
Alltså va? säger jag bara. Jag kan också erkänna att han fan fick mitt nummer också, nu ska jag byta nummer. Någonstans i tummultet kände jag bara, Ah men han kan väl få mitt fucking nummer, kan han bara lämna mig ifred, klockan är fem. Jag.. pallar.. inte..
Jävla skit, jag hade ett bra nummer.
Kommentarer
Trackback
